Konstperspektiv Webbmagazinet Bokrecensioner av konstböcker, utställningskataloger med mera

Begreppet New Media Art myntades under dot.com erans höjdpunkt för att beskriva konst som var gjord för nya medier från CD-ROM till Internet, dvs det mesta som har med datorer och dataprogram att göra. Det är nu inte så konstigt att konstnärer använder datorer och datorprogram eller annan ny teknik för att experimentera och utforska det konstnärliga fältet. Videokonsten var till exempel ett resultat av TV-mediet, och ny teknik som gjorde det möjligt för var och en att producera film med hjälp av bärbara videokameror och videobandspelare.

Även om New Media Art använder sig av den senaste tekniken brukar man ofta visa på släktskap med dadaismen, som också använde sig av collageteknik, ready-made och politiska aktioner. Idag är det enkelt att klippa och klistra material från olika källor och skapa olika former av collage med hjälp av datorer. Michael Mandiberg skapade 2001 verket ”After Sherrie Levine”. 1979 fotograferade konstnären Sherrie Levin av Walker Evans klassiska bilder från den amerikanska depressionen. Mandiberg skannade i sin tur in Levins fotografier och publicerade dem på Internet så att var och en kunde skriva ut dem med ett äkthetsintyg. Man kan väl tillägga att upphovsrätten har skärpt de senaste åren och det är knappast troligt att ett verk som Mandibergs skulle kunna genomföras idag utan rättsligt efterspel.

Free radio Linux av Radioqualia kan ses som ett exempel på en ready-made. Det är helt enkelt en hemsida som sänder källkoden till operativsystemet Linux. En artificiell röst läser upp de 4,141,432 raderna som programmet består av. Programmet Linux återfinns under Open Source, som är en licens som gör det möjligt för vem som helst att använda, ändra och utveckla en programvara utan kommersiella intressen inblandade. Det icke-kommersiella har också kommit att bli ett viktigt inslag i många New Media Art projekt.

När det gäller den politiska sidan av New Media Art så faller de under rubriken ”Hacktivism”, en sammansättning av termerna hacking och political activism. Ett exempel på ”Hacktivism” är cyberfeministen Cornelia Sollfrank som skapade verket ”Female Extension”, som bestod i ett program som skapade nätkonst genom att sampla och mixa befintligt material på Internet. 200 av verken skickades sedan in under fiktiva kvinnonamn till en internationell tävling för internetkonst och i ett pressmeddelande kunde Sollrank sedan konstatera att 2/3 av bidragen till tävlingen var gjorda av kvinnor, dvs 200 av de 280 inskickade verken var hennes egna bidrag under pseudonym.

För den som vill läsa mer om New Media Art så rekommenderas Taschens introduktion i ämnet. Det är en mycket bra översikt bestående av en essä som tar upp alla de viktiga begreppen och personerna. Man kommer till och med ihåg att ta upp den viktiga och problematiska aspekten om hur man ska bevara och spara New Media Art till eftervärlden. Till detta kommer sedan en katalog med exempel på olika New Media Projekt. Flertalet av verken finns fortfarande tillgängliga ute på nätet, så det går, i alla fall än så länge, att ta del av konsten också och inte bara läsa om den.

Mathias Jansson

[2006-11-07]

Kommentera artikeln

Tipsa en bekant om den här sidan