Konstperspektiv Webbmagazinet Bokrecensioner av konstböcker, utställningskataloger med mera

Designåret har med viss rätt utsatts för en hel del kritik. Att det trots allt blivit en del intressanta utställningar och projekt har alltför ofta känts som resultatet av de sedvanliga eldsjälarnas uppoffrande arbete snarare än som utfallet av en genomtänkt strategi från initiativtagarnas sida. Bland de mest minnesvärda evenemangen bör man räkna de som inte ägnat sig åt att bygga en ny storsvensk designmyt, utan som tvärtom arbetat med att undersöka och ifrågasätta designbegreppet och designtraditionen. Utställningen ”Konceptdesign” på Nationalmuseum är ett exempel, Riksutställningars ”100 tankar om konsthantverk en annan”.

I anslutning till den sistnämnda utställningen publiceras en bok som minst av allt har avsikten att stryka konsthantverksetablissemanget medhårs. I boken medverkar både journalister, designprofessorer, konstvetare, designkritiker och konsthantverkare med texter som tecknar en nödvändig bakgrund till vad som händer inom konsthantverket, men också riktar skarp kritik mot de maktstrukturer som upprätthåller tingens nuvarande ordning. Medan konsten, och sedermera även designen, kunnat finna nya vägar bortom den blotta produktionen av ting har konsthantverket haft en längre startsträcka. Konsthantverk är ju per definition produktion av estetiskt tilltalande föremål. Det har helt enkelt inte funnits plats för en teoretisk diskussion om vad man sysslar med och vart man är på väg.

Till detta har onekligen också bidragit degraderingen av konsthantverket i riktning mot småindustri och amatörism. Detta har gjort det svårt för konsthatverkarna att få ställa ut i konstens finrum, vilket är en stor skillnad från den situation som rådde på 60- och 70-talet när de stora konstmuseerna mer än gärna visade konsthantverk. Men inte minst bokens rika bildmaterial bevisar att något radikalt hänt, inte bara inom konsthantverkarnas led utan lika mycket hos dem som bedömer och lyfter fram konsthatverk. I dagens konsthatverk luckrar man upp gränser och spränger ramar med samma energi som konstnärerna gjort en längre tid. RE:FORM är en visuell väckarklocka för alla dem som lever kvar i fördomen att konsthantverk enbart är något man jobbar med för att man inte lyckades komma in på konsthögskolan.

ANDERS OLOFSSON

[2005-10-18]

Kommentera artikeln

Tipsa en bekant om den här sidan