Konstperspektiv Webbmagazinet Bokrecensioner av konstböcker, utställningskataloger med mera

Idag är det självklart att konstnärer använder sig av datorer och Internet i sitt konstnärskap, allt från att maila till sina kollegor till att redigera bilder, video eller skapa interaktiv konst. I ett historiskt perspektiv är dock datorn som konstnärligt verktyg ett ungt medium. Visserligen fanns det konstnärer som redan på 60-talet arbetade med datorer, men det var först under mitten av 80-talet som persondatorn blev allmän egendom, och det riktigt stora genombrottet kom under 90-talet.

Datorer har trots det funnits i så pass många år i vårt samhälle att man börjar få distans till det historiska förloppet och kan börja sammanfatta och utvärdera vad det egentligen var som hände och varför? Ett av pionjärarbeten när det gäller att skriva den svenska datakonstens historia gjordes redan 2000 av Gary Svensson med avhandlingen ”Digitala pionjärer”. Avhandlingen behandlar datakonstens introduktion i Sverige under perioden 1966 till 1986 då Sverige ansågs vara ett föregångsland när det gäller databaserad konst. I sin avhandling beskriver Svensson hur den tekniska utvecklingen av nya grafiska gränssnitt gick hand i hand med den konstnärliga utvecklingen på området. Vi får också möta några av den svenska datakonstens frontalfigurer som Torsten Ridell, Beck & Jung, Ture Sjölander m.fl.

Under hösten 2005 publicerade Lars Vipsjö en avhandling om ”Den digitala konstens aktörer: En studie av datorintegrering i svensk konstundervisning”. Man kan säga att Vipsjö fortsätter med kartläggningen av den svenska datorkonsten historia där Svensson slutar. Vipsjö har i sin forskning i första hand intresserat sig för hur olika konstnärliga utbildningar har integrerat och använt sig av databaserad konst i undervisning. Han har utgått från två utbildningar ”Datorn som konstnärlig redskap” som startade vid Högskolan i Skövde 1989 och ”Fri konst och nya media” som startade 1995 vid Konsthögskolan i Valand, för att visa hur kunskapen om den nya tekniken sedan spreds ut i landet. En annan aspekt som Vipsjö behandlar i sin avhandling är hur synen på datorn som konstnärligt redskap förändrades under 90-talet.

Avhandlingar brukar nu inte tillhöra den mest lättsmälta lektyren, Vipsjö och Svenssons böcker är dock ganska lätta att ta till sig för den som är intresserad av ämnet, eftersom det till stor del rör sig om historieskrivningar och inte så mycket teoretiska modeller.

Mathias Jansson

[2005-11-28]

Kommentera artikeln

Tipsa en bekant om den här sidan